Italian Rococo Era Painter, 1696-1770 Giovanni Battista Tiepolo was born in Venice on March 5, 1696. His father, who was part owner of a ship, died when Tiepolo was scarcely a year old, but the family was left in comfortable circumstances. As a youth, he was apprenticed to Gregorio Lazzarini, a mediocre but fashionable painter known for his elaborately theatrical, rather grandiose compositions. Tiepolo soon evolved a more spirited style of his own. By the time he was 20, he had exhibited his work independently, and won plaudits, at an exhibition held at the church of S. Rocco. The next year he became a member of the Fraglia, or painters guild. In 1719 he married Cecilia Guardi, whose brother Francesco was to become famous as a painter of the Venetian scene. They had nine children, among them Giovanni Domenico and Lorenzo Baldassare, who were also painters. In the 1720s Tiepolo carried out many large-scale commissions on the northern Italian mainland. Of these the most important is the cycle of Old Testament scenes done for the patriarch of Aquileia, Daniele Dolfin, in the new Archbishop Palace at Udine. Here Tiepolo abandoned the dark hues that had characterized his early style and turned instead to the bright, sparkling colors that were to make him famous.  Related Paintings of Giovanni Battista Tiepolo :. | John the Baptist Preaching | The Virgin Appearing to Dominican Saints | Portrat eines Prokurators | The Apotheosis of Saint Roch | Alexander in the studio |
Related Artists:
david von krafft
David von Krafft, konstnär, målare, född 1655 i Hamburg, död 1724 i Stockholm. David von Krafft blev kallad till Sverige 1675 av hofkonterfejaren (hovmålaren) David Klöcker Ehrenstrahl, som dessutom var hans morbror och nu även blev hans lärare i den ädla konsten att måla. Senare studerade von Krafft vidare ett tiotal år i utlandet, särskilt i Italien, slutligen blev han Ehrenstrahls ersättare som hovmålare. Nu fick han en massa beställningar och uppdrag och han målade sakliga och säkert tecknade porträtt, som tyvärr dock är ganska entoniga och kalla i koloriten. Bland hans bästa arbeten är porträttet av Karl XII (finns i Lund) samt av Carl Gustaf Armfeldt d.ä. (Drottningholms slott). I Kalmar domkyrka har han målat altartavlan (dock efter en komposition av en italiensk konstnär). David von Krafft finns representerad vid Nationalmuseum, Malmö Museum, Göteborgs konstmuseum och på Gripsholm. Krafft hade ett stort antal lärjungar och bland dem Gustaf Lundberg och Olof Arenius.
j. h. scheffel
Wismar 1690 - Västerås 1786 J.H. Scheffel kom från en borgasläkt i Wismar, en nordtysk stad som på 1600-talets införlivats med Sverige. Om Scheffels läroår vet man ingenting utöver uppgiften i en gammal biografi att han studerade till målare i Berlin, Paris och Brabant. Scheffel dök upp i Stockholm år 1723. Uppenbarligen samarbetade han först med David von Krafft. Efter dennes död 1724 grundade Scheffel, då redan fullärd porträttör, sin egen atelj??. Ett av de första uppdragen, porträttet av borgmästare Bergstedts unga dotter, ledde till ett lyckligt och av en riklig hemgift åtföljt äktenskap med fröken Bergstedt. Scheffel samlade redan tidigt kring sig en trogen kundkrets bland adeln och det förmögna borgarskapet. Han behöll sin framgångsrika position från 1720-talet till 1760-talet. Någon ledande hovmålare eller mest gynnad societetsmålare i Stockholm var Scheffel aldrig. Hans stadiga popularitet som pålitlig och kompetent porträttmålare rubbades emellertid inte av modets växlingar, ty han hade förmågan att smidigt följa de nya strömningarna utan att pruta på sin karga och förnuftiga konstnärliga egenart. Scheffels porträtt visar sällan prov på pretentiösa barockgester eller affekterad romantisk tillgjordhet. Hans personåtergivning var utfunderad och konstaterande. I hans digra produktion ingår stela rutinarbeten, men i bästa fall är hans målningar karaktärsstudier som bygger på en stark vision. Hans målningsteknik var kompetent men anspråkslös: i helheten fäster man uppmärksamhet vid mänskobilden, inte vid utförandet. När Scheffel i 75-årsåldern som pensionerad drog sig tillbaka för att tillbringa tiden med sin familj var han en rask och förmögen gammal herre. Han uppnådde den för tiden ovanligt höga åldern av 91 år, enligt dottersonen till följd av sitt glada och jämna humör, sina ordentliga levnadsvanor och en till åldern anpassad flit och motion .
Felicien Rops
Belgian Symbolist Engraver, 1833-1898 was a Belgian artist, and printmaker in etching and aquatint. Rops was born in Namur in 1833, and was educated at the University of Brussels. Rops's forte was drawing more than painting in oils; he first won fame as a caricaturist. He met Charles Baudelaire towards the end of Baudelaire's life in 1864, and Baudelaire left an impression upon him that lasted until the end of his days. Rops created the frontispiece for Baudelaire's Les Épaves, a selection of poems from Les Fleurs du mal that had been censored in France, and which therefore were published in Belgium. Rops's association with Baudelaire and with the art he represented won his work the admiration of many other writers, including Theophile Gautier, Alfred de Musset, St phane Mallarm, Jules Barbey d'Aurevilly, and Josephin Peladan. He was closely associated with the literary movement of Symbolism and Decadence. Like the works of the authors whose poetry he illustrated, his work tends to mingle sex, death, and Satanic images.